Jag tittade lite på upplagorna på de vanliga dagliga nyhetetstidningarna i Sverige och Italien:

I Sverige har vi DN och SvD som helt dominerar. Jag har valt att bortse från andra tidningar eftersom dom har så liten upplaga. På samma sätt tar jag bort italienska tidningar med mindre upplaga än 100.000.

Italien har 62 miljoner invånare. Sverige 9 miljoner. Italienarna är alltså nästan 7 gånger så många.

DN har upplagan 316,000 (2009)
SvD har upplagan 194 800 (2008)
Tillsammans säljer dom 510.000 tidningar varje dag.
Den siffran skulle med italiens folkmängd motsvara ungefär 3.500.000 tidningar.

De största italienska dagstidningarna är:

Corriere della Sera (681.854)
ganska neutral men åt vänsterhållet (deklarerade innan valet att man föredrog en vänsterregering)

La Repubblica (630.080)
vänster och framför allt anti-Berlusconi (har för en hatkampanj mot Berlusconi sedan han ville köpa tidningen och är den tidning svensk media nästan alltid citerar när man skriver om Berlusconi)

La Stampa (317.092)
ganska neutral men åt vänsterhållet (vet dock dom som tycker att den är allt annat än neutral och alldeles för vänster)

Il Giornale (192.720)
höger pro-Berlusconi (ägare: Berlusconis bror)

Libero (126.549)
höger pro-Berlusconi (Berlusconi har inget ägande men jag har hört att han på något sätt hjälpte till att finasiera starten år 2000 – vet inte om det är sant. Tidningen har beskrivit sin inrikning som ”politiskt inkorrekt”)

Avvenire (103.203)
den katolska kyrkans tidning (har kritiserat Berlusconi främst för hans ”okristna leverne” vad jag vet)

Italia Oggi (83.023)

Il Mattino (82.631)

Il Tempo (76.264)

L’Unità (61.492) väldigt mycket vänster – var tidigare kommunistpartiets officiella tidning

Il Manifesto (31.760) extremvänster – italiens ”norrskensflamman”

Tillsammans har dessa italienska tidningar en upplaga på 2.382.000.

Den svenska siffran på siffran 510.000 tidningar varje dag skulle med italiens folkmängd motsvara ungefär 3.500.000 tidningar. Det kommer man inte upp till utan siffran stannar på 2.382.000.
De italienska siffrorna är inte heller så otroligt mycket sämre än de svenska. De italienska upplagorna hamnar på 70% av de svenska.
Men man ska också tänka på att italien inte har någon utdelning att morgontidningar. Hur stor skulle upplagan av DN och SvD vara om den inte delades ut på morgonen? Jag tror att den skulle sjunka drastiskt och hamna på den italienska nivån.

Härunder följer de inlägg jag gjorde i DNs kommentarsfunktion för att kommentera vissa påståenden i artikeln.
Kommentarer som omgående blev raderade av DN.

UPPDATERING: Efter en timma kom mina kommentarer tillbaka.
När kommentarerna försvann klistrade jag in dom här och skrev ett nytt inlägg med länk hit. En halvtimme efter det inlägget kom mina kommentarer upp på DN igen.

”För många svenskar är det obegripligt hur Italiens premiär­minister, med sina omskrivna brister och snedsteg, kan vara populär i sitt hemland.”
-Berlusconi är väl inte mer ”populär” än Reinfeldt? Precis som i sverige är politiken uppdelad i vänster och höger men i ännu högre grad står vänstern för högre skatter och högern för skattelättnader. Man har helt enkelt överseende med brister och snedsteg eftersom regeringen rent politiskt faktiskt fungerar (tvärtemot vad svensk media rapporterar).
———————————————————————–
”negligera kvinnornas rätt till arbete och fungerande samhällstjänster”
-Konstigt resonemang. Ska Berlusconi vara för hemmafruar eller få ut dom i arbetslivet? I själva verket är det först under Berlusconi som hemmafruar blivit riktigt omodernt.
———————————————————————–
”De enormt privilegierade manliga italienska politikerna har aldrig skänkt dessa problem en tanke”
-Det är istället så att de italienska väljarna – både män och kvinnor – inte VILL betala skatt för att låta staten ta över dessa ”problem”. Det finns många politiker som vill införa den ”svenska modellen” i italien. Dom får inte tillräckligt med röster. Det är demokrati.
———————————————————————–
”kvinnans roll som aktiv deltagare i samhällsdebatten övergick till passiv dekoration i tv”
-Det är trams (=videocracy) att det på något sätt skulle vara Belusconi som ligger bakom detta.
Innan Berlusconi kom till makten var kvinnorna i politiken och samhällsdebatten betydligt färre och kvinnorna i TV var verkligen passiv dekoration. De flesta kvinnor i TV nuförtiden är drivande och aktiva i sändningarna.
———————————————————————–
”flickornas och föräldrarnas förhoppningar svarar mot ett reellt behov”
-Precis samma behov som unga svenskar har att vara med i tramsiga tv-program som Big Brother etc. Det vore en sak om dom här flickorna kom från fattiga förhållanden men dom kommer nästan alltid från rik medelklass.
———————————————————————–
”befordra unga, vackra men politiskt okunniga kvinnor till viktiga samhällsposter”
-Hur kan någon tro att Berlusconi kan sätta vem som helst på ”viktiga samhällsposter”? För det första bestämmer han inte själv. Han är ingen diktator. För det andra skulle det ge enorma problem att ha någon som inte kan svara på journalisternas frågor på en sådan post. Givetvis handlar det om kvinnor som har ett politiskt intresse och är kunniga. Sedan har det också hjälpt till att dom ser bra ut.
———————————————————————–
””Vad är det för fel på det?” brukar de säga och titta med roat förakt på mig, den svenska och därmed misstänkt vänstervridna murveln.”
-Och murveln dömer alla som tycker annorlunda utan att reflektera över om det kanske finns två sanningar eller att sanningen inte finns utan att alla har sin egen sanning och borde få behålla friheten att leva precis som man vill.

———————————————————————–
-Att kalla Barbara Matera och Mara Carfagna för ”pinuppor” är verkligen lågt. Båda har högre universitetsutbildning än både Reinfeldt och Sahlin samt har varit politiskt aktiva över 10 år innan dom fick uppdragen. Att döma ut dom som odugliga bara för att dom en gång i tiden varit med i Miss Italia, ställt upp på baddräktsbilder eller dansat i tv är inget annat än fördomar.
———————————————————————–
”Berlusconi förnekade allt”
-Berlusconi har inte förnekat något utan bara påpekat att dom journalister som antydde att det skulle varit en sexuell relation borde skämmas eftersom det rörde sig om dottern till en av Berlusconis bästa vänner. Dessa antydningar har i svensk media gjorts om till ”sanningar” och upprepats gång på gång.
———————————————————————–
”Ingenting tyder i dag på att Berlusconi betalade kvinnorna för sex”
-Det var helt klart från början att Berlusconi inte betalat för sex. Italienska journalister som är anti-Berlusconi antydde givetvis att han gjort det och svensk media svalde det. Dessa antydningar har i svensk media gjorts om till ”sanningar” och upprepats gång på gång.
———————————————————————–
”I dag finns ingen kvinnorörelse värd namnet i Italien, bara en grupp ganska trötta feminister i övre medelåldern som tycker att de har gjort sitt.”
-Kanske dom insett att det är fel väg att gå?

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/dagarna-med-berlusconi-gandini-videocracy-1.1069086
Det är just det Per-Gunnar Andersson skriver om att man när man ser vad media skriver om italien så undrar man om allt annat dom skriver också är lika galet som får mig att fortsätta göra den här bloggen och att kommentera de artiklar där det tillåts.
Eftersom det rensats ganska kraftigt bland kommentarerna så finns risken att dom plockas bort då dom inte ”hör till ämnet”.

Kommentarerna bör läsas nerifrån och upp.
*********************************************************************************
Per-Gunnar Andersson,
Håller med. Tanken att all rapportering i media är lika lättvindig och långt ifrån objektiv som den om italien är svindlande.
Att så många helt okritiskt tar in allt som står och dessutom själva lägger till det som står ”mellan raderna” är skrämmande.
Det räcker med att man i en kommentar påpekar rena sakfel och genast är någon där och undrar hur man kan ”försvara Berlusconi”. Bjästa är inget exceptionellt – det är sverige i ett nötskal.

m, 11:18, 1 april 2010.
*********************************************************************************

@Tina i Malmö som bott i Italien under Berlusconis tid
PS Jag försvarar inte SB; det får han göra själv. Jag försvarar min rätt att få en så pass korrekt och objektiv bild som möjligt av andra länder i våra media.
Ty när jag läser alla dessa vinklade och avsiktligt missförstådda reportage om Italien med vidhängande kommentarer från dem som aldrig har varit där så blir jag misstänksam mot reportagen från andra länder i vilka jag aldrig har varit.
Jag känner inte längre att jag kan lita på dem. DS

Per-Gunnar Andersson, 10:51, 1 april 2010. Anmäl

*********************************************************************************
@Tina i Malmö som bott i Italien under Berlusconis tid!
Gruber Vespa Ferrara Andreotti Magnani Loren Cardinale Vitti Milo Mastroianni Gassman Lupo Fabrici Troisi Rosselini Fellini Da Sica Scola Geo-programmen Historiska serier Fotboll Motorsport Segelsport mm mfl.
Italiensk TV är som Italien mycket mer diversifierad än den vrångbild som svenska medier ger oss.
Det är inte bara absurt att påstå att italienare är manipulerade och att SB bestämmer vilka program som skall visas.
Det är oförskämt.

Per-Gunnar Andersson, 10:44, 1 april 2010. Anmäl
*********************************************************************************

Tina
Vad är det för ”försvar” du menar? Ge konkreta exempel så kan vi diskutera det.
Anser DU dig ha ”verklig erfarenhet av honom” – hur då?
I så fall borde DU kunna vara mer konkret än att slänga ur dig nedlåtande epitet som ”en helfejkad, ful gubbe”.
”Manipulera folket under sina smutsiga vingar” kan man säga om alla politiker.
Tycker DU verkligen att Gandinis film ”konkretiserat Berlusconi” – hur då?
Att ha ”bott i Italien under Berlusconis tid” ger dig ingen förtur till ”veta bäst-klubben”.

m, 10:43, 1 april 2010.
*********************************************************************************

@m, 22:22, 31 mars 2010. Ja, just det. Om man enbart förstår italienska på nybörjarnivå så förstår man inte särskilt mycket av italiensk TV. Just de program Du nämner är många gånger mycket mer kritiska mot Silvio Berlusconi och andra kända politiker än vad svenska media -speciellt SVT- någonsin har varit mot Olof Palme och Göran Persson.
Vi kan ju bara nämna fjäsket för GP med Fichtelius märkliga program då SVT lagt pengar på att följa GP under 10 år.

Per-Gunnar Andersson, 09:28, 1 april 2010.
*********************************************************************************

Snälla alla ni kommentatorer, som uttryckligen tar Silvio Berlusconi i försvar, kan knappast ha en verklig erfarenhet av honom och hans bemästrade domäner i hans hemland Italien. Denna man är endast en helfejkad, ful gubbe som sorgligt nog lyckas med att manipulera det italienska folket till att hållas under sina smutsiga vingar.
Tack Erik Gandini för att du konkretiserat Berlusconi & fört upp hans ”glittriga värld” på duken. Önskar dock att fler, både i och utanför Italien, borde ta av sig de ”

Tina i Malmö som bott i Italien under Berlusconis tid!, 00:27, 1 april 2010.
*********************************************************************************

Per-Gunnar Andersson,
problemet är ju att det inte ens räcker att kunna bra skolitalienska för att fatta att tex Striscia la notizia, Iene och Mai dire… görs med stor ironi och ofta förträfflig humor. Förstår man inte ordlekar och aktuella syftningar så ser en utomstående bara den ”halvnakna” tjejen som dansar ”framför gubbar i kostym”.
Sedan tycker man att det är helt förkastligt att det sänds i TV men går gärna och ser typ Chippendales och ser inget konstigt i musikvideos som är lika ”nakna”

m, 22:22, 31 mars 2010.
*********************************************************************************

Alla ni som under en veckas tid har tittat på italiensk TV: räck upp en hand.
Det blev ganska så tunnsått med händer.
Men åsikter har ni.

Per-Gunnar Andersson, 20:29, 31 mars 2010.
*********************************************************************************

Vi har inte mycket att yvas över när det gäller politikers inflytande och framträdande i TV.
När TV2 kom så blev kanalen en tummelplats för Olof Palme. Oavsett vad som hade hänt och det hade hänt -även om det bara göllde en bortsprungen katt- så skyndade OP till TV2-studio för att kommentera och dege oss sin visdom.
Gunnar Sträng fick oemotsagd breda ut sig om alla fördelar med sina budgetförslag.
Hylands Hörna måste anses vara ett bottennapp bland världens TV-underhållningar m m.

Per-Gunnar Andersson, 20:27, 31 mars 2010.
*********************************************************************************

Unni Drougge skriver på sin blogg och uppmanar till att ”tänka själv och våga gå mot strömmen”.
Hon gav ”Erik Gandini, killen bakom dokumentärfilmen “Videocracy”” som ett exempel på någon som ”som tänkt själv och vågat gå mot strömmen”.
Eftersom jag inte tyckte att det var särskilt mycket ”mot strömmen” att kritisera Berlusconi så skrev jag ett svar.
Eftersom jag räknade med att hon inte skulle låta mig ”tänka själv och våga gå mot strömmen” utan censurera mitt svar så sparade jag det och lägger nu in det här istället.

————————————————–

Men snälla du.
Hur kan du jämföra dessa båda?
Amanda har varit jättestark men Gandini har ju verkligen inte ”tänkt själv och vågat gå mot strömmen”. Tvärtom har han surfat på svensk medias hat och vinklade skriverier om Berlusconi.
Berlusconi har ingen ”kontroll av media”. Varför skulle han då klaga hos pressombudsmannen. Det är helt sjukt att så många svenskar verkligen tror att Berlusconi verkligen kan ”kontrollera media”
Berlusconi äger nästan bara nöjesmedia. Det finns ingen anledning att nöjesmedia skulle vara kritisk mot Berlusconi. Svensk Damtidning är inte kritisk mot alliansen.
Italiensk media är ju dessutom överfull med kritik mot Berlusconi. Hur kan man påstå att Berlusconi ”censurerar”? Det fungerar ypperligt dåligt i så fall.
Videocracy har inte alls ”blivit extremt motarbetad av Berlusconis vasaller”. Gandini överdriver och fantiserar men nu tar du det till ytterligare en nivå. Ge exempel på detta. Filmen blev inte alls ”praktiskt taget stoppad”. Det enda som stoppades var reklamen i TV och den stoppades på grund av en lag vänstern i italien fått igenom som förhindrar politiska budskap i TV. Lagen var tänkt för att förhindra Berlusconi från att göra propaganda i TV men stoppar naturligtvis också vänsterpropaganda. Det kanske man skulle funderat på innan man drev igenom lagen?

Då var det dags att se den här filmen ordentligt.
Jag har fört lite anteckningar om filmen för att återge vad det handlar om.
——————————————————–
Filmen börjar med svart-vita bilder från en av de första privata tv-sändningarna i italien. En slags frågesport där en strippa tog av sig ett plagg vid rätt svar. Jag undrar om det verkligen var Berlusconi som låg bakom det. I olika artiklar antyds det. Men Gandini säger inte det i filmen. Han säger mer kryptiskt att ”det var födelsen av ”presidentens” tv – början till en kulturrevolution”. Det vore intressant att få veta om det VERKLIGEN var Berlusconi som låg bakom det programmet.
Efter det kommer ett ihopklipp av andra nakenprogram. Det första är Tutti Frutti som ju Berlusconi definitivt INTE ligger bakom. Sedan olika dansnummer med ej nakna men lättklädda damer. Sedan klipper man in rena porrfilmssekvenser för att få en upptrappning på det hela.
Sedan har vi förtexterna. En stad från ovan filmas. Gandini säger att tvs ”il presidente” har blivit hela italiens ”il presidente” 30 år senare. Han säger också något kryptiskt om att man inte kan förstå om man inte ”går in” i ”det”.
Efter det börjar ett slags minireportage om en kille som vill bli berömd (Ricky). Han åker till milano och gör ”provini” (provfilmar) för TV. Där får man också se andra som gör det. Tex en gammal dam som strippar. (att en gammal dam strippar under en provfilm för TV känns väldigt främmande – och att Gandini av en tillfällighet skulle vara där och filma det eftersom han kom dit för att filma ”Ricky”- det känns verkligen som om det vore arrangerat). Ricky får vara med i TV – men bara sittandes i publiken. Han förklarar att han ny insett problemet. Han får inte chansen därför att det finns för många tjejjer som vill vara med i TV – och dom går före killarna. Alltså ”Le Veline” – och här har vi en perfekt övergång till ett nytt mini-reportage om ”Veline”. Man visar några ”Veline”. Man antyder också att Berlusconi har valt en ”velina”/”showgirl” som minister (det är inte sant – hon har varit helt påklädd programledare men inte alls någon ”velina” – givetvis visas inte heller något klipp med henne från TV vilket man naturligtvis hade gjort om hon verkligen varit en ”velina”/”showgirl”). Man filmar tävlingen där ”veline” utses och man får se bilder från Striscia la Notizia när dom dansar.
Efter det ännu ett mini-reportage om Lele Mora. En agent som tillhandahåller artister till TV. Han filmas liggande på sin säng. Allt går i vitt. Sängen, rummet, möblerna och hans kläder. Man får se hans villa på sardinien och en massa ”tv-personligheter” som hänger vid hans swimmingpool. Lele Mora pratar väl om Berlusconi och fås sedan att säga att han gillar Mussolini och att visa film med mussolini på sin mobiltelefon.
Man visar en filmsnutt med hästpolo och berättar att dom rikaste som har makten i landet samlas på Costa Smeraldo. Berlusconi har den största villan.
Gandini säger kryptiskt att ”här på Sardinien är TV lika med makt”.
Sedan filmar man på nattklubben Billionaire ägd av Briatore.
Lele Mora säger att alla vill lära känna honom för att bli ”kända”.
Gandini berättar att ”vanligt” folk vallfärdar till Costa Smeralda för att få en skymt av dom ”kända” men att dom inte kommer in i dom stängda villorna.
Sedan filmar man hos en kvinnlig fotograf som fotograferar rika och kända.
Hon visar foton på Tyson, transvestiter, Tony Blair, Berlusconi, Qadhdhafis söner, etc
Sedan kommer bilder från en politisk manifestation med Berlusconi. Gandini säger att ”ingen ler som Berlusconi” och att han konstruerat sin makt på ”att ha kul”. Man filmar när Berlusconi får något slags hedersomnämnande.
Den kvinnlig fotografen berättar om Berlsconis konstgjorda vulkan som han kan tända med fjärrkontroll och att han har en labyrint där han låter sina gäster gå vilse.
Sedan följer ett mini-reportage från italienska Berlusconis tv. Man visar att i italienska ”Big Brother” spionerar man på dom medverkande genom akvariet och Gandini jämför detta psionerande med Berlusconi och säger att det är Berlusconis dröm. Att hans TV är byggd på Berlusconis drömmar.
Sedan visas en filmsnutt gjord för Berlusconis partis stormöte där det sjungs en hyllningssång till honom av ”vanligt folk” som handlar grönsaker, har vattengumpa etc. Gandini klipper till en film där berlusconi applåderar en militärparad och Gandini paratr om Berlusconis ”perfekta” makt.
Sedan gård det över till ett mini-reportage om ”paparazzi” och ”kungen av paparazzi” Fabrizio Corona. Corona förklarar att ”kändisarna” lurar vanligt folk genom sitt kändisskap och att han därför bestämt sig för att bli en slags ”Robin Hood” som ”tar tillbaka” det kändisarna har och ger till ”vanligt folk”. Man får se en film på när paparazzi är ute och tar foton.
Gandini berättar att Corona tar foton av kändisar men istället för att sälja dom till skvallertidningar säljer han dom till kändisarna själva.
Gandini visar att Corona och Lele Mora är MYCKET goda vänner. Som far och som. Under ödemättad musik får man känslan att det är frågan om ett slags hemlig sekt.
Corona blir anklagad för att ha utövat utpressning och Lele Mora blir anklagad för att ha hjälpt honom med information om kändisarna.
Corona anser att han kastats i fängelse bara för att ha avslöjat sanningen om kändisarnas ”smutsiga byk”.
Corona blir stor kändis i italien efter den historien.
Corona berättar att han byggt upp sitt kändisskap och att hans kläd-linje med tröjor etc redan var klar när han åkte in i fängelset. Att allat var planerat för att lansera ”kändisen” Corona.
Corona åker runt på diskotek och tar betalt för att vara ”dragningskraft” – som baren-folket och liknande i sverige.
Sedan återgår man till killen som vill bli berömd som visades i början av filmen. Kontrasten med Corona är enorm. Man förstår att den här killen aldrig kommer att lyckas. Han är en tönt. Ett offer för systemet som bara tillåter dom starkaste och slugaste att bli kända.
Sedan växlar det över till en presskonfrens med Berlusconi. Berlusconi pratar om att han alltid varit ambitiös. Han har byggt hus, öppnat tv-station och startat parti. Han säger att ingen kan mäta sig med honom när det gäller att lyckas med det han företar sig.
Sedan visas Corona naken i dushen och när han oljar in sig med olja. Han visar gärna sin penis framför kameran.
Corona berättar att han tagit foton på Berlusconis dotter och sedan sålt fotona till Berlusconi därför att dottern inte ville att dom kom ut. Dagen efter publiceras fotona i en av Berlusconis skvallertidningar. Berlusconi tjänar pengar på fotona på hans dotter. Corona gillar Berlusconis ”maktdemonstration”.
(nu är det ju naturligtvis inte Berlusconi själv som köper fotona utan skvallertidningen som säger att fotona inte är bra men att dom köper dom ändå).
Corona säger att han tycker att Berlusconi är en förebild för företagare.
Bilder på Corona och Berlusconi visas om vartannat.
Sedan film där paparazi åker bil snabbt på jakt efter ”offer”.
Corona besöker brottsplatser. Han försöker få en man vars fru och barn mördats att ha Coronas tröja på sig på begravningen. Men lyckas inte.
Han besöker en ny brottsplats och försöker göra en överenskommelse med brottsoffer.
Lele Mora filmas när han säger att han tycker att Corona är galen. Corona har en dold kamera på sig och filmar sin fru i domstolen under deras skilsmässa. Han säljer den filmen till Berlusconis TV. (Gandini säger också här att filmen säljs till ”il Presedente” och menar då Berlusconi – givetvis är det inte Berlusconi själv som köper filmen) Corona låter sig fotograferas med ”vanligt folk” på typ ett diskotek.
Sedan till baka till ”tönten” igen. Han har gjort något på tv och visar upp filmsnutten. Eller är det kanske en hemmagjord film. Töntigt är det iallafall.
Sedan säger Lele Mora att utan TV kan du inte göra någonting. TV är en magisk låda. Det enda viktiga är att ”synas”. Sedan visas bilder på flickor som dansar och Berlusconi när han leende går i en slags demonstration.
Och där är filmen slut.

—————————-

Var det någon som förstog vad filmen ville säga?
Visar den på ett samband mellan TV och ”maktens korridorer”?
Skulle den kritisera möjligheterna att styra människor via TV?
Visar den att Berlusconi styr människor via TV?

Har Berlusconi ”lyckats rasera den italienska demokratin med hjälp av halvnakna tjejer som ­dansar i teve” som Gandini säger?

Jag har ingen aning – kanske måste jag pröva att se den igen för att förstå?

Gandini försöker hela tiden koppla samman Berlusconi med Lele Mora och Corona. Han ger intrycket av att Berlusconi sitter som spindeln i ett nät och själv köper foton på sin dotter av Corona, smygtagna filmer av Corona och anlitar Lele Mora. I själva verket är det naturligvis inte Berlusconi själv som har hand om inköpen. På sin höjd gav han sitt ok att publicera fotona på dottern.

Man måste ändå säga att det är skickligt av Gandini att få ihop ”kopplingarna” mellan Corona, Lele Mora och Berlusconi. Att han lyckats få deras förtroende och få dom att prata om Berlusconi. Man frågar sig på vilket sätt. Har Gandini varkligen varit ärlig med vilken typ av film han ville göra? Knappast troligt. Lele Mora hotar ju med stämning så han tycker sig säkert ha blivit grundlurad. Skickligt i vilket fall som helst.

-”concentration of television” – jag antar att man menar Berlusconis ägande av TV. Men i och med digital-TV så finns det nu stort utrymme i etern. TV-kanalerna är inte begränsade längre. Det finns många nya kanaler.

”launching a number of lawsuits against newspapers” – man reagerar på att Berlusconi stämt tidningar som skrivit osanningar och/eller publicerat smygarna bilder. Jag kan inte förstå varför det skulle vara fel att pröva om media överdriver i domstol? Det är ju det mest civiliserade och lagliga sättet att lösa en konflikt.

”accused of using the state-owned media and the media owned by his Mediaset press empire to portray himself and his activities in a flattering light” – det här är också konstigt. Det är sant att Berlusconi vill ha allting perfekt nor han uppträder i TV. Det blir lite överdrivet. Men här måste man ju komma med konkreta exempel. Annars blir det väldigt vagt. Det jag antar att dom menar är när Berlusconi har varit gäst i program liknande ”här är ditt liv”. Då blir det ju väldigt lismande och insmickrande. Det är också ofta så att Berlusconi är den enda gästen i intervjuprogram och därför inte får så mycket mothugg. Intervjuaren är ofta också ganska ”snäll” i sina frågor vilket kan tyckas konstigt utanför italien. Samma sak gäller dock intervjuer med andra politiker. Man vill gärna att det ska vara ”personligt” och ”trevligt”. Men Berlusconi har ju också varit väldigt kritiserad i tv. Det är inte så att alla program är lismande och fjäskande. Berlusconi undviker dock att vara gäst i program som han vet är mot honom. Det kan också vara något som man reagerar på eftersom det är något som knappast skulle ske i andra länder. Problemet är dock inte bara Berlusconis. De program som är anti-Berlusconi är väldigt vinklade och att Berlusconi inte vill vara gäst där är inte konstigt om man känner till hur dom jobbar. Problemet är att allt blivit så uppdelat för eller emot Berlusconi. Givetvis är det också hans eget fel.

”his efforts to control his own press”
Det här är också väldigt vagt och konstigt. Vad är ”his own press”? Jag antar att dom menar dagstidningar här? Berlusconifamiljen äger bara 2 dagstidningar och dom är helt klart vinklade till Berlusconis fördel. Men det handlar ju i princip om ”partitidningar”. Det är genom dessa tidningar Berlusconis politik förs ut. Alla vet att dom här tidningarna är pro-Berlusconi liksom alla vet att t.ex La Repubblica är anti-Berlusconi. Vad är problemet?

”intimidate press that might be critical of his policies or personal behavior.”
Väldigt vagt igen. Vad menas med ”intimidate”.När tidningar skriver saker som Berlusconi inte gillar så blir han förbannad. Han säger ofta att ska stämma dom. Antagligen är det det dom menar. Visst kunde Berlusconi vara lite mer politisk korrekt i sin kritik. Men han är som han är – han blir förbannad. Men är det verkligen ett stort problem?

—————————–
Här under texten som jag studerat:
—————————–
Leading this European slide is Italy. In Freedom House’s press freedom report, Italy slipped out of the watchdog’s Free Press category into the Partly Free category due to practices such as ”free speech limited by courts and libel laws, increased intimidation of journalists by organized crime and far-right groups, and concerns over the concentration of media ownership.”

Italy’s down-grading was the main example Freedom House used to illustrate the worrying trend of established democracies with traditionally open media introducing more restrictions to media freedom.

”Our press freedom survey shows the worst offenders in ‘Old Europe’ as Italy, Greece, and Spain,” Arch Puddington, vice president for research at Freedom House, told Deutsche Welle. ”Italy is clearly the most problematic of the three. Its problems stem largely from Berlusconi’s role as media baron and his policies as prime minister; concentration of media, especially television, that goes well beyond the high degree of concentration one finds in many EU countries, politicization of state owned public service broadcaster Rai (Radio Televisione Italiana); biased coverage in the Berlusconi press; and efforts to muzzle critics through libel action.

Berlusconi is accused of attempting to gag certain quarters of the Italian press by launching a number of lawsuits against those newspapers who continue to pressure him about his private life and allegations of corruption. He has even made attempts to censor international media reports by taking legal action against Spanish and French papers which have covered his extra-curricular activities, and has threatened to sue a number of British newspapers.

Elsewhere, he is accused of using the state-owned media and the media owned by his Mediaset press empire to portray himself and his activities in a flattering light.

”Most European countries, especially those in the EU, refrain from efforts at overt pressure on the press,” Puddington added. ”But here again, Italy under Berlusconi is the worst offender given his efforts to control his own press and intimidate press that might be critical of his policies or personal behavior.”

Reporters without Borders also names Italy as Europe’s worst offender. Italian Prime Minister Silvio Berlusconi is on the verge of becoming the first European leader to feature on the watchdog’s list of ”Predators of Press Freedom” and it expects Italy to come last out of all the EU member countries in its soon-to-be released annual press freedom index.

Peter Loewe skriver om italiens regionalval. En brevbomb har exploderat och det kan ju ha visst nyhetsvärde men att media hela tiden ska ge Berlusconi någon slags huvudroll är tröttsamt. man pratar om att valen är ”ett valtest för premiärminister Silvio Berlusconi”. Varför skulle det vara det? Berlusconi har ingenting med regionalval att göra. Visst kan det finnas folk som är så dumma att dom röstar i regionalval baserat på om dom tycker om eller inte tycker om Berlusconi – men ska media spela med i dom dumheterna?
Sedan kommer Peter Loewe med konstiga påståenden om att ”Berlusconi helt dominerat televisionen även under denna valkampanj”. För det första är det ju inte sant. Två nyhetsprogram av sju har fått böter för att man inte varit balanserade. Ett är TG 1 som alltså gett Pdl 60 procents utrymme. De övriga nyhetsprogrammen har varit balanserade vilket alltså sammanlagt inte tyder på någon ”dominans” i tv.
Peter Loewe försöker visa att det skulle vara en stor skillnad på ”oppositionen” och regeringen genom att kalla ”Demokraterna” för ”oppositionen” och skriva ”oppositionen fr nöja sig med knappt 20 procent”. Det är fel. ”Demokraterna” är bara en del av ”oppositionen” där också Di Pietros parti och dom gröna antas ingå.
Sedan skriver han om att ”alla politiska fördjupnings- och debattprogram har censurerats den sista månaden”. Läsaren som inte vet bakgrunden tror då naturligtvis att det är Berlusconi som ”censurerat”. I själva verket handlar det om en lag som vänstern infört under förespegling att Berlusconi ”kontrollerade tv”. Att deras lag nu slår tillbaka mot dom själva är naturligtvis surt för dom och dom gör sitt bästa (liksom Peter Loewe) för att antyda att det är Berlusconis fel.

—

TT rapporterar senare på kvällen om lågt valdeltagande.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/lagt-valdeltagande-i-italien_4500989.svd

http://www.dn.se/nyheter/varlden/lega-nord-framat-i-italien-1.1070066
Enligt TT visade det låga valdeltagandet att ”Silvio Berlusconis aura av oövervinnerlighet urholkades ytterligare”. Varför förklarar man inte.
Man citerar också ”framträdande opinionsundersökare” som anser att ”viljan att hålla sig borta” var ”starkare” bland Berlusconis väljare eftersom ”uppfattningen att regeringen gjort föga för att möta Italiens värsta lågkonjunktur sedan andra världskriget”.
Trots detta verkar det inte gått så fasligt dåligt för Berlusconis sida (egentligen har ju Berlusconi ingenting med regionalval att göra – men ändå). TT meddelar att oppositionens och regeringssidans allianser ser ut att komma att ta hem ungefär lika många regioner vardera.
Det är faktiskt så att valet istället blev en framgång för högern. Vänstern är normalt starka i regionalvalen och i förra valet vann vänstern i dom allra flesta regioner. Att det nu blev nästan jämt är en stor framgång för högern.
Före valet styrde vänstern 11 av 13 regioner och högern 2 av 13. Efter valet är det nu 7/13 för vänstern och 6/13 för Berlusconi. Fråga: På vilket sätt har Berlusconis aura av oövervinnerlighet urholkats?

Den italiensk-svenske filmaren Erik Gandini gör reklam för sin film genom att komma med vaga antydningar om att allt som gjorde att hans promotionresa i italien inte gick som på räls av någon anledning skulle vara Berlusconis fel.
Beskrivningen av vad som skett med Noemi och Patrizia D’Addario är dock relativt balanserade jämfört med vad svenska journalister vanligtvis hittar på. Gandini vinklar åtminstone mer genom att utelämna fakta. Svenska skribenter tenderar att skriva det som italiensk vänstermedia skriver ”mellan raderna” vilket gör att texterna blir fulla av rena felaktigheter.
Vad Gandini utelämnat är t.ex att ”ett antal unga kvinnliga tevekändisar” inte direkt var särskilt kända. Det handlar om 2-3 unga damer som visserligen varit med i TV några gånger men också varit aktiva inom politiken och studerat på universitetsnivå. Varför skulle en ung tevekändis ge upp sin karriär för att vara med i Europaparlamentet? Det är ju helt ologiskt.
I affären med Patrizia D’Addario skriver Gandini att Patrizia D’Addario ”tagit emot 2 000 euro per gång” vilket ger intrycket att det är Berlusconi som betalat. Det är det inte utan det är en man som heter Tarantini som betalat för att genom vackar damer komma nära politiker och kändisar. Tarantini står nu anklagad för att ha mutat politiker i Apulien inte bara med vackra damer utan också med pengar och lyxbilar. Och nej, dom politikerna är inte Berlusconis kompisar. Dom är nämligen vänsterpolitiker. Uppenbarligen försökte Tarantini komma nära Berlusconi och lyckades ett par gånger genom att Berlusconi blev lockad i en fälla där Patrizia D’Addario låtsades vara intresserad av Berlusconi. Patrizia D’Addario har spelat in sina samtal med Berlusconi på sin mobiltelefon. Hur ärlig är man då. På samtalen som tidningen Espresso (Berlusconifientlig) lagt ut kan man höra hur Patrizia D’Addario flirtar med Berlusconi och att han verkligen tror att han mött en kvinna som bryr sig om honom. När han ringer upp frågar han hur hon mår och om allt är bra. Långt ifrån bilden av ett förhållande torsk-hora som svensk media gett sken av.
Gandini gör en stor sak av att ”ingen tevekanal som vågade sända inspelningarna”. Varför skulle dom göra det? Dessa inspelningar har inget nyhetsvärde. Berlusconi gör ingeting olagligt eller regelvidrigt. Dessutom är det bara ljud. Hade det varit bild kanske någon hade visat dom? Sedan handlar det ju om ett oerhört övergrepp mot Berlusconi att lura honom i en fälla och spela in det han säger. Vad hade hänt om man gjort samma sak mot en svensk politiker? Självklart hade inte TV sänt inspelningarna. Dom hade inte ens offentliggjorts som i italien tror jag. Sedan kommer Gandini med de vanliga påståendena att ”tidningar läses ytterst lite” och att ”80 procent av alla människor har teve som främsta informationskälla”. Detta är givetvis vinklad statistik. Har självklart ingen egen men tidningar läses ganska rejält i italien också och vad ”främsta informationskälla” betyder kan man också undra. Jag skulle tro att siffran för sverige är ungefär samma. Dessutom är det en siffra som hängt med snart 10 år så internet har säkert knaprat åt sig en stor del av den nu. Gandini avslutar med att skriva ”det som inte syns i teve finns inte” som om det fanns massor av italienare som inte känner till dessa skandaler. Givetvis är det inte så. Andelen italienare som inte känner till detta är nog ungefär lika stor som andelen amerikanare som inte känner till vad Clinton gjorde i ovala rummet.
Gandini skriver också om ”klungor av lättklädda unga tjejer” vid Berlusconis sommarresidens. Alla som sett bilderna kan själva konstatera att ”tjejerna” inte är särskilt ”unga” och att ”klungorna” består av 2-3 kvinnor som solar. Att någon av dom skulle vara ”ditflugna med regeringsplanet” har bevistas vara rent nys så där skriver Gandini ren osanning.
Gandini antyder också att trailern för filmen inte visas i TV eftersom den attackerar Belusconi. I själva verket handlar det om en lag som vänstern stiftat för att förhindra politisk propaganda (av Berlusconi) i TV. Att den lagen också förhindrar politisk vänsterpropaganda kanske man skulle tänkt på innan man genomdrev den.
Gandini menar att ”Striscia la notizia” (canale5 inte Italia1 som Gandini skriver) genom att göra reportage om filmen ”går Berlusconis intresse” och ”attackerar Gandini”. Eftersom ”Striscia la notizia” blir direkt utpekade i filmen (tror jag, jag har ärligt talat inte sett filmen ännu) så ville man naturligtvis försvara sig genom att säga sanningen. Filmen tes att allt skulle komma från Berlusconi själv är inte sann. Skulle det vara en ”attack” att visa sanningen? Skulle det vara att ” ”gå Berlusconis intresse” att ta upp något som hela italien pratade om? Hade dom INTE pratat om filmen så hade säkert Gandini ansett att det var att ”gå Berlusconis intresse”.
Gandini skriver ”en bild på ett blodigt ansikte vinner över sanningen. Bilden är kung i Italien” därför att ett tv-program avböjde att göra reklam för hans DVD. Som om hans film skulle vara ”sanningen”. Gandini verkar verkligen själv tro på filmens teser? Eller är det mer ett stilistiskt knep?
Gandini avslutar med att skriva att ”hundratusentals italienare demonstrerade i Rom till stöd för Berlusconi för att de tyckte synd om honom”. Det är väldigt konstigt tänkt av Gandini. Det var ju inte ”vanligt folk” som demonstrarade utan anhängare och medlemmar i partiet. Dessutom var det inte en demonstration för BERLUSCONI utan en demonstration för PARTIET. Att Berlusconi blivit avlyssnad var dessutom ingen anledning till att tycka SYND om Berlusconi. Inget konstigt hade kommit fram. Berlusconi hade som Gandini skriver klagat hos pressombudsmannen över teveprogrammet ”Anno zero” av journalisten Michele Santoro som är klart mot Berlusconi. Gandini har tydligen liksom den italienska vänstern inte förstått vad pressombudsmannen är till för? Eller tycker dom kanske att Berlusconi inte har samma rättigheter att klaga som alla andra?